Ta hand om dig för att undvika följdsjukdomar

I vissa fall kan diabetes på längre sikt leda till följdsjukdomar beroende på skador i blodkärl och nerver. Små blodkärl kan drabbas i ögon, njurar och hud. Förändringarna i de stora blodkärlen är av samma typ som vanlig åderförkalkning och ökar risken för bland annat kärlkramp, hjärtinfarkt och slaganfall (stroke).

Problem orsakade av diabetes på längre sikt kan också vara fotproblem, stelhet och värk i händer och leder, nedsatt känsel och nervskador, magproblem, försämrad sexuell funktion och tandlossning.

Hälso- och sjukvården erbjuder de medicinska insatser samt den information och utbildning som behövs för att du ska kunna leva ett gott liv med diabetes och förebygga komplikationer. Med vårdens hjälp kan du se till att riskfaktorer och följdåkommor upptäcks så tidigt som möjligt. Ofta finns då behandling som kan stoppa eller bromsa skadliga processer i kroppen.

Det är till exempel extra viktigt för diabetiker att behandla högt blodsocker, högt blodtryck och förhöjda blodfetter. För diabetiker kan blodtrycksbehandling ofta övervägas vid ett lägre blodtryck än hos andra. Läs mer om hur några av de vanligaste hjärt-kärlsjukdomarna upptäcks och behandlas.

Egenvårdsprodukter från Apoteket

Förutom läkemedel och tekniska hjälpmedel som diabetiker kan behöva har vi egenvårdsprodukter som kan vara till hjälp vid besvär som kan uppstå i samband med din diabetes.

Du kan själv minska risken för sena komplikationer avsevärt genom att styra ditt blodsocker så att det ligger jämnt och lågt, avstå från tobak, vara fysiskt aktiv och äta bra.

Läs mer om

Motion & träning
Sluta röka
Fotvård
Vitaminer & kost
Viktminskning

Diabetes kan med tiden påverka sexlivet både för män och kvinnor. Det beror på att högt blodsocker kan skada blodkärl och nerver som har betydelse för sexuell lustupplevelse och funktion.

Kvinnan

Är du kvinna kan försämrad nervfunktion och blodförsörjning i könsorganen göra det svårare att bli sexuellt "beredd" och att uppleva lustkänslor och tillfredsställelse. Effekterna är dock oftast ganska diffusa och svåra att skilja från förändringar på grund av hormonella omställningar när du blir äldre.

Har du problem med torra slemhinnor i underlivet, kan det vara till hjälp för sexlivet att göra något åt det. Diskutera eventuell behandling med din läkare. På Apoteket finns också olika receptfria egenvårdsprodukter och kunnig personal att be om råd. Ibland kan glidmedel vara till hjälp. Om du talar med din partner kan ni kanske tillsammans hitta nya vägar till sex och erotik som är bra för er båda.

Mannen

Är du man blir effekten ofta mer tydlig. Svårighet att få och behålla erektion, så kallad erektil dysfunktion, är cirka tre gånger så vanligt bland män med diabetes som i befolkningen i stort.

Dra dig inte för att ta upp problemet med din läkare. Det finns i de flesta fall hjälp att få. Eventuellt kan din läkare skriva remiss till en urolog som är specialkunnig på området.

Läkemedel av potenshöjande karaktär kan vara ett alternativ, men passar kanske inte om du även har hjärt-kärlbesvär. Då finns andra möjligheter. Det finns olika läkemedel som du själv kan injicera i svällkropparna på penis eller föra in i urinröret med en applikator och som ger erektion.

Ett annat användbart hjälpmedel är en så kallad vakuumpump. Med den kan du framkalla en erektion som bibehålles med hjälp av en ring kring penisroten.

Diabetes och insulinbehandling är inte något hinder för att motionera, bara du lär dig hur din kropp reagerar och hur läkemedlet du tar fungerar. Vid typ 2-diabetes är motion dessutom ofta en viktig del av behandlingen för att hålla blodsockret under kontroll. Genom att träna regelbundet och allsidigt kan du också förebygga olika problem med smärta och stelhet i samband med diabetes.

Det här vinner du på att regelbundet röra på dig

  • Sänkt vilopuls och ökad slagvolym hos hjärtat
  • Ökad syreupptagningsförmåga
  • Sänkt blodtryck
  • Normaliserade blodfettnivåer
  • Lättare att hålla vikten
  • Kroppens vävnader får lättare att ta upp och använda insulin
  • Muskulaturen tar upp glukos bättre
  • Du får dessutom ökad fysisk prestationsförmåga, förbättrad blodsockerkontroll, ökat välmående, minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, minskad risk för andra följdsjukdomar.

Välj motionsform

Har du kontroll över ditt blodsocker, inga påtagliga komplikationer och mår bra i övrigt, kan du träna vilken idrott som helst, även medelhård och hård fysisk aktivitet. Med medelhård aktivitet menas exempelvis en till två timmars cykling eller löpning i en halvmil. Exempel på hård aktivitet är en hockeymatch, flera timmars skidåkning och fjällvandring.

Har du diabeteskomplikationer är motion i ett lugnare tempo att föredra, till exempel två till fyra kilometers promenad, en halvtimmes cykling, simning eller lätt joggning.

Du behöver motionera regelbundet, helst tre till fyra gånger i veckan. Rådgör med din läkare innan du sätter igång med någon ny form av träning. Detta är viktigt om du tidigare inte varit särskilt fysiskt aktiv och/eller har diabeteskomplikationer.

Så här kan du balansera blodsockret vid fysisk aktivitet

  • Ät en måltid två till tre timmar innan träning.
  • Ta insulinsprutan mer än en timme innan fysisk aktivitet.
  • Om du tränar längre än cirka en halvtimme kan du behöva extra kolhydrater under träningen.
  • Sänk insulindosen före medelhård och hård träning. Hur mycket beror på hur länge och hårt du tänker motionera.
  • Motionera helst vid ungefär samma tid på dygnet varje gång.

Tänk på

  • Slarva inte med uppvärmning och nedtrappning.
  • Fysisk aktivitet påverkar blodsockernivån. Mät nivån före, efter och eventuellt även under träningen. Lär dig hur du kan undvika för högt respektive för lågt blodsocker. Kom ihåg att hypoglykemi (lågt blodsocker) kan komma upp till 24 timmar efter fysisk ansträngning.
  • Hos någon som redan har ett högt blodsocker och eventuell syraförgiftning (ketonuri) kan motion faktiskt höja blodsockret.
  • Om du har hoppat över ett träningstillfälle ska du inte försöka kompensera det genom att träna hårdare nästa gång.

Skjut upp träningen om

  • Du inte känner dig i form
  • Urinen är keton-(syra-)positiv
  • Glukosvärdet ligger under 4 eller över 15 mmol/l. Ligger det mellan 4 och 6 mmol/l bör du äta extra kolhydrater före träningen.

Att låta bli att röka är en av de bästa saker du kan göra för att slippa följdsjukdomar. Rökning och diabetes är var för sig starka riskfaktorer för åderförkalkning som i sin tur kan leda till hjärt-kärlsjukdomar och andra problem på grund av kärlskador.

Skadliga ämnen i cigarettröken påverkar blodkärlens väggar. Båda riskfaktorerna tillsammans, diabetes och rökning, ökar risken för åderförkalkning.

Snus är inte heller bra

När det gäller snuset är långtidseffekterna ännu inte lika väl utforskade. Men snus ger en hög och jämn nikotinhalt i blodet, vilket höjer blodtrycket och pulsen. Sunda förnuftet säger att denna extra påfrestning på hjärt-kärlsystemet knappast är positiv för den som redan har högre hjärt-kärlrisk än andra på grund av sin diabetes.

Hos oss finns stöd och läkemedel om du behöver hjälp att sluta röka, till höger visas endast ett urval av läkemedel:

Hål i tänderna är inte vanligare om du är diabetiker, men det är däremot tandlossning. Det kan bero på läkemedel som minskar salivproduktionen och på kärlskador orsakade av högt blodsocker.

Förebygg tandlossning

  • Sluta röka.
  • Borsta tänderna och använd tandtråd, mellanrumsborste och/eller tandstickor.
  • Låt tandläkare undersöka tänderna en gång per år. Tandläkaren ger dig ytterligare råd om förebyggande tandvård och produkter som du kan ha nytta av.
  • Tandlossning börjar med en inflammation i tandköttet. Första varningssignalen kan vara att tandköttet blöder vid tandborstning. Sök tandläkare eller tandhygienist och få behandling och råd.
  • Om bakteriebeläggning på tänderna förkalkats till tandsten måste den skrapas bort. Annars blir inflammationen kraftigare och du får så småningom fördjupade tandköttsfickor. Har du redan fått sådana fickor måste de också göras rena. Om inflammationen ändå inte läker ut kan det bli aktuellt med en operation.

Att ta hand om dina fötter är viktigt om du har diabetes. Du kan förebygga de fotproblem som kan komma efter många sjukdomsår. Dina fötter bör bli undersökta av en läkare, sjuksköterska eller fotterapeut minst en gång per år.

Därför kan du få fotproblem

Förhöjda blodsockernivåer ger på sikt skador i nerver och blodkärl. Det kan bland annat leda till att du får sämre känsel och blodcirkulation i fötterna. Då blir sår och andra skador svårare att upptäcka och mer svårläkta.

Nedsatt känsel gör dessutom att skador lättare uppstår. Du märker kanske inte att skon skaver eller att du fått in grus i skon. De personer med diabetes som får problem med fötterna är oftast äldre med typ 2-diabetes.

Så här kan du förebygga fotproblem

Friskvård för fötterna

Ta en noggrann titt på fötterna varje dag. Ju snabbare småsår och andra skador upptäcks, desto lättare är det att göra något åt dem. Du bör vara uppmärksam på sår, sprickor, svullnader, rodnader, torr hud, förhårdnader och nagelförändringar. Om du har svårt att komma åt att granska fötterna kan du använda en spegel eller be någon hjälpa dig.

Torka fötterna ordentligt

Torka alltid fötterna ordentligt torra efter tvätt och bad. Glöm inte att torka mellan tårna.

Fotbad

Den dagliga fottvätten och kollen kan kompletteras med fotbad ungefär en gång i veckan. Sitt med fötterna i ljummet vatten i fem-tio minuter. Det finns fotsalt och flytande fotbad som mjukar upp hård hud och rengör. Fila bort förhårdnader med en fotfil med slipkorn medan huden är fuktig och mjuk. Klipp naglarna rakt över, gärna medan de är mjuka efter badet. Smörj in fötterna med en hudkräm, men undvik att smörja mellan tårna. Här till höger finns produkter du kan använda när du vårdar dina fötter.

Träna fötterna

Rörlighet och blodcirkulation i fötterna förbättras av promenader. Du kan också göra fotgymnastik, till exempel tåhävningar och att knipa ihop och sträcka ut tårna växelvis.

Använd bekväma strumpor och skor

Förebygg skavsår och förhårdnader genom att ha bekväma skor och strumpor. Får du en förhårdnad så försök komma på vad den beror på.

Sök läkare om

Dina fötter bör undersökas av läkare, sjuksköterska eller fotterapeut minst en gång per år. Om du mellan kontrollerna får något fotproblem som du inte omedelbart får bukt med, ska du söka hjälp. Var uppmärksam på sår, nedsatt känsel, smärtor, plattare fotvalv än tidigare, svullnader, rodnader, sprickor, förhårdnader och nagelförändringar. Vid sår är det extra viktigt att du så snabbt som möjligt vänder dig till vården.

Förbättrad blodsockerkontroll, rökstopp och behandling av bensvullnad är andra åtgärder som tillsammans med kunnig sårbehandling kan hjälpa fötterna att bli friskare igen.

Läs mer

Du behöver inte avstå från god mat bara för att du har diabetes. Med kunskap och planering går det att äta gott och samtidigt hålla blodsockernivån nära det normala. Genom att mäta ditt blodsocker kan du lära dig hur din kropp reagerar.

Ät lagom 

Anpassa matens energiinnehåll till ditt behov. Energibehovet varierar och beror bland annat på om du är kvinna eller man, vilken ålder du har och hur mycket du rör dig. En kvinna med inte alltför tungt arbete behöver ungefär 2 200 kcal per dygn, medan en man med ett lättare arbete behöver omkring 2 800 kcal. Om du är överviktig och går ner i vikt brukar det bli lättare att hålla blodsockret på en bra nivå.

Vissa livsmedel är speciellt nyttiga för personer med diabetes

  • Frukt och grönt
  • Baljväxter
  • Fisk
  • Fullkorn
  • Nötter och jordnötter

Kokbok med bra mat

Hos oss finns kokboken Bra mat för alla som tagits fram genom ett samarbete mellan Gothia förlag och Hjärt- och lungsjukas riksförbund. Boken innehåller förslag till veckomenyer på olika energinivåer och många inspirerande recept på god mat.

Om kolydrater 

Hur mycket och hur snabbt kolhydraterna i maten påverkar blodsockret beror på hur livsmedlet är uppbyggt och hur det har behandlats. Snabba kolhydrater ger en kraftigare förhöjning direkt efter måltiden, medan långsamma livsmedel ger en mer dämpad och långvarig höjning.

  • Till långsamma kolhydrater räknas ris (parboiled), pasta, bönor, linser, ärtor, frukt och fullkornsbröd.
  • Till de snabba kolhydraterna, som man bör äta mindre av, hör potatis och bröd av finmalet mjöl.

Diabetes och övervikt 

Övervikt och diabetes är två av de viktigaste riskfaktorerna när det gäller hjärt-kärlsjukdomar. Hos en person som har båda faktorerna förstärker de dessutom varandra.

Att minska till normalvikt sänker hjärt-kärlrisken. Samtidigt får kroppen lättare att tillgodogöra sig insulin och du får ett jämnare blodsocker. Bara några kilos viktminskning kan betyda mycket.

Om du vill gå ned i vikt handlar det om att få i dig mindre energi och helst göra av med mer. Hårdbantning ska du med diabetes inte ägna dig åt. Följ hela tiden blodsockernivåerna med tester. Är du insulin- eller tablettbehandlad kan du behöva minska medicindosen när kroppsvikten går ned.