Astma beror på inflammation i dina luftrör

Astma orsakas av en inflammation i luftrören. Luftrörsinflammation kan uppstå bland annat när kroppen ska försvara sig mot olika angrepp utifrån, som bakterieinfektioner. Men den kan också utlösas av olika allergiska reaktioner, eller om man ofta och länge andas in retande ämnen eller kall luft.

Inflammationen gör luftvägarna lättirriterade och att musklerna kring luftrören drar ihop sig. Slemhinnan svullnar och det bildas segt slem. Detta leder till förträngningar i luftvägarna. Du får svårt att andas samtidigt som det hörs ett pipande ljud från luftrören, hosta är också vanligt. Andningsarbetet ökar vilket gör att du blir trött när du känner av din astma.

De astmaframkallande faktorerna kan delas in i två grupper: irritanter och allergener.

Irritanter är så kallade ospecifika faktorer, till exempel ansträngning, kall luft, tobaksrök och luftföroreningar, samt vissa lukter, till exempel från rengöringsmedel, parfymer och matos.

Allergener är mer specifika faktorer som påverkar den grupp astmatiker som också har allergi: pollen, damm och kvalster, djurhår, mögel samt olika födoämnen, där mjölk- och mjölprodukter samt nötter är vanliga.

Känsligheten i luftvägarna varierar mellan olika tillfällen, men blir oftast värre om du nyligen haft ett astmaanfall. Det gäller alltså att undvika sådant, som du blir dålig av, och att medicinera rätt: att exempelvis regelbundet använda den förebyggande underhållsbehandlingen med inhalationssteroider. Annars kan du så småningom få en bestående nedsättning av din lungfunktion.

Luftföroreningar & starka dofter

Nästan varenda astmatiker kan berätta att de får besvär om de utsätts för något som luktar starkt, exempelvis parfym, blomdoft eller matos, eller om de andas in vissa kemiska ämnen och utsätts för olika avgaser. Sådana gaser kan förstärka den allergiska effekten av allergener som pälsdjur eller kvalster.

Tobaksrök

Alla som drabbats av en luftvägssjukdom bör sluta röka. Rökningen försvårar astmabehandling.

Röken från tobak innehåller flera tusen kemiska ämnen, som irriterar i olika hög utsträckning. Astmatiker har en ökad retbarhet i lungorna. Även den passiva rökningen, där du andas in andra rökares cigarettrök och utandningsluft kan utlösa astma.

Den ökade retbarheten i lungorna gör att astmatiker som röker löper stor risk att vid sidan av astma så småningom även utveckla så kallad kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. KOL är en obotlig variant av bronkit, bronkiolit och emfysem, som drabbar åtskilliga ihärdiga rökare, även sådana utan astma.

Kall luft & ansträngning

Vissa astmatiker reagerar på kyla och ansträngning. Ännu vet inte forskarna exakt vad det är som gör att kall luft och ansträngning utlöser astmaanfall. Ett forskningsprojekt bland längdskidåkare har ändå visat att ett samband finns. Men alla astmatiker reagerar inte likadant. Många besväras inte av den kalla luften, utan mer av den råa fuktiga dimman.

Personer som inte klarar stark kyla och ansträngning kan använda en typ av värmeväxlare som finns på apoteket.

Kvalster & damm

Kvalster är mycket små spindelliknande djur, som lever på avfallna hudflagor och förökar sig i varma miljöer med hög luftfuktighet. De trivs bäst i våra sängar men finns också i vanligt bostadsdamm. Deras avföring är starkt allergiframkallande och kan ge upphov till astma och allergisk snuva.

Kvalstren är vanligast i södra och västra Sverige där klimatet är fuktigare. Men med våra allt tätare hus ökar fuktigheten inomhus och kvalstren blir vanligare i hela landet.

Det är ofta omöjligt att helt avlägsna kvalster ur bostaden, men att hålla luftfuktigheten under 50 procent genom att öka ventilationen är bra. Att låta sängkläderna ligga och vädra eller torka innan man bäddar sängen är också bra. Att frysa kudden eller täcket fungerar inte eftersom kvalster överlever i flera dagar vid minus 18 grader, och förstör inte heller den allergiframkallande avföringen som man reagerar mot.

Det enklaste och mest effektiva sättet är att använda allergentäta skydd runt sängkläderna. Då minskar både astmabesvären och medicineringsbehovet. Om du inte har allergentäta skydd bör du tvätta täcken och kuddar varannan månad i 60 grader och om möjligt även madrassen. Tvätta lakanen minst var 14:e dag.

Medicin som kan ge astma

Ungefär fem procent av de astmasjuka kan påverkas av vissa läkemedel, som värkmedicin med acetylsalicylsyra, så kallade ASA-preparat (Treo med flera), och antiinflammatoriska läkemedel, så kallade COX-hämmare, även kallade NSAID (en förkortning av det engelska "Non steroid anti-inflammatory drugs" ). Exempel på NSAID är ibuprofen, diklofenak och naproxen. Som smärtstillare kan du som astmatiker istället pröva preparat som innehåller paracetamol, som finns receptfritt

Pälsdjur

Om du är överkänslig eller allergisk mot något pälsdjur är det inte pälshåren i sig som orsakar den allergiska reaktionen. Det du reagerar mot finns under pälsen, det vill säga mikroskopiskt små mjällpartiklar, epitel, och avskrap av gammal hud. Epitelen cirkulerar i luften, fastnar i möbler, textilier, ja, till och med på tapeterna.

Hästar är mycket allergiframkallande, liksom hundar, och katter orsakar den i särklass mesta allergin. Om du har fått fastställt att du är överkänslig eller allergisk mot en sorts pälsdjur finns det risk att du utvecklar allergi även mot andra djur som har päls.
Om en katt funnits länge i huset har de mikroskopiska hudpartiklarna infiltrerat hela hemmet och de allergiska symtomen sitter kvar veckor eller månader efter att djuren tagits bort. Kattallergenet produceras i kattens talgkörtlar och saliv. Allergenet hamnar på mattan via talgkörtlarnas sekret och saliven när katten slickar sig ren.
Alla hundraser kan ge allergier. Men olika raser ger olika mycket allergen. I en process som tar några veckor byts hundens yttre hudlager. De döda hudcellerna som byts ut lossnar och kan ge allergiker besvär. Hos vissa hundraser går det snabbare (tre till fyra dagar). De avsöndrar därför särskilt mycket partiklar och är extra besvärliga för pälsdjursallergiska personer

Pollen

Med vårvindarna kommer också pollensäsongen och därmed hösnuvan. Förutom symtom som klåda i ögon och näsa, vattenklar rinnsnuva, nästäppa, nysningsattacker och trötthet kan man också få problem från andningsvägarna.

Det är framför allt pollen från lövträd som orsakar de största besvären. Pollensäsongen börjar med till exempel hassel, al och björk under våren och försommaren, gräs under högsommaren och gråbo under eftersommaren. Det finns också andra växter med allergiframkallande pollen.

Pollenallergen är omöjliga att undvika under pollenperioden. Men att vänta till kvällen med att vädra sovrummet är bra eftersom pollenhalterna är lägre då. Att låta bli att hänga ut kläder eller sängkläder till vädring eller tork utomhus och att undvika gräsklippning är också bra tips.

Den bästa tiden på dygnet för pollenallergiker under pollensäsongen är tidig morgon. Särskilt om det har regnat på natten och luften sköljts ren. Helst ska det vara svalt och vindstilla också.

Värsta tiden för en pollenallergiker är varma eftermiddagar mellan ungefär klockan 14 och 18. Då är det mycket pollen i luften, Om dessutom en lätt vind blåser, virvlas det upp ännu mer pollen.

Mat

De vanligaste symtomen när du inte tål viss sorts mat är klåda, sveda, rodnad kring munnen eller svullnad i munnen och svalget. Magknip, diarréer, illamående drabbar magen och tarmen, snuva och astma drabbar luftvägarna och rodnad, klåda och svullnad uppstår i ögonen.

Åtta födoämnen orsakar 90 procent av alla födoämnesallergiska reaktioner. De är

  • Mjölk
  • Ägg
  • Soja
  • Gluten
  • Jordnötter
  • Nötter
  • Fisk
  • Skaldjur

Dessa åtta kan var för sig orsaka mycket allvarliga reaktioner. Någon egentlig bot finns inte (annat än att undvika dem) men man kan behandla symtomen. Barn kan i många fall växa ifrån en del av allergierna. Födoämnesallergi är vanligare bland unga vuxna än bland skolbarn. Ökningen med ålder beror på att nötallergi drabbar närmare var tionde vuxen och att pollenallergi också blir vanlig. Och pollenallergi kan hänga ihop med födoämnesallergi. Hälften av alla björkpollenallergiker utvecklar också en korsreaktion mot nötter, men även mot till exempel äpplen och morötter.

Luftvägsinfektioner utlöser och förvärrar ofta astman. Även olika stressituationer kan förvärra besvären.

Virusinfektioner och förkylningar retar slemhinnorna och väcker immunförsvaret hos alla människor: vi blir svullna, röda och irriterade i halsen och luftvägarna. Det är kroppens sätt att göra sig av med infektionen. Hos flertalet astmatiker drar infektionen igång en kraftig överreaktion, som kan leda till astmaanfall.

Så fort du blir förkyld, innan hostan kommer, ska du därför ta inflammationshämmande medicin om du inte redan gör det kontinuerligt. Då kan du förhoppningsvis klara av förkylningen på en vecka, istället för att hosta i tre veckor.

Alla som drabbats av en luftvägssjukdom bör sluta röka. Rökningen försvårar astmabehandling.

Röken från tobak innehåller flera tusen kemiska ämnen, som irriterar i olika hög utsträckning. Astmatiker har en ökad retbarhet i lungorna. Även den passiva rökningen, där du andas in andra rökares cigarettrök och utandningsluft kan utlösa astma.

Den ökade retbarheten i lungorna gör att astmatiker som röker löper stor risk att vid sidan av astma så småningom även utveckla så kallad kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. KOL är en obotlig variant av bronkit, bronkiolit och emfysem, som drabbar åtskilliga ihärdiga rökare, även sådana utan astma.