När barnens toabesök fungerar mår hela familjen bra. Så är det faktiskt. Barn med ont i magen, kräkningar, diarré eller förstoppning gör sina föräldrar oerhört oroliga. Ett barn som vägrar att gå på pottan/toaletten kan få den tuffaste mamma och pappa att gå i kvav, böna och be. Som tur är går det att få styr på de flesta problem för den som är förberedd.
Den lilla pottvägraren
Finns det något envisare än en tvååring som vägrar sitta på pottan? Ju mer föräldrarna vädjar, desto bestämdare NEJ blir det.
Har du en lite pottvägrare hemma så gäller det att fundera på varför. Det kan vara så att det lilla barnet helt enkelt upptäckt att det faktiskt kan bestämma om och när det ska gå på pottan. Det är en normal utvecklingsfas som kommer kring tvåårsålden.
En annan vanlig orsak är att barnet är förstoppat. Kanske har det någon gång gjort ont. Barnet kan då börja hålla sig och får då allt hårdare avföring vilket gör det ännu obehagligare och så startar en pottvägran som kan vara svår att bryta.
Skolbarn som håller sig
Hos äldre barn som inte vill gå på toaletten kan motviljan ha mer komplexa orsaker. Vanligt hos skolbarn är att de undviker toalettbesök under skoltid eftersom skoltoaletterna känns smutsiga eller för att de är rädda att andra elever ska störa eller retas. Då håller de sig och så sätts avföringsrutinerna ur spel, ofta även här med förstoppning som följd.
Rutiner, tid och mindre krav
Att lösa problemen med toalettvägran kan kräva flera insatser:
- Ställ lägre krav
Barn som börjat gå på pottan vill inte bli pressade att göra sina behov där. Uppmuntra istället genom att göra potträningen mysig och trevlig. Kanske kan ni läsa en bok tillsammans eller sjunga.
- Rutiner
Skapa en regelbunden toalettrutin med besök efter maten då tarmarna naturligt får en impuls att tömmas. Då lär sig barnet lyssna på sin kropps signaler.
- Tid
Ge toalettbesöket tid. Många småbarn vill sitta länge och kan vägra att uträtta sina behov om de känner sig för stressade. Tid behövs också för skolbarn så se till att ha en lucka i morgonschemat innan lämning till förskola och skola.
- Prata med skolan
Om skoltoaletterna är problemet behöver du som förälder diskutera med skolan om det går att finna en lösning.
Lösande mat och medicin
Om orsaken till toalettproblemen är att barnet har förstoppning behöver det lösas först. Du ska alltid kontakta vårdcentral, barnläkare eller BVC om du misstänker att ditt barn är förstoppat eller om barnet har återkommande förstoppningar.
- Ge lösande mat
Katrinplommon, kiwi och messmör, är bra. Undvik stoppande mat som bananer och vit pasta, eventuellt även mjölk. På Apoteket finns Resource Aktiva katrinplommon som kan ges till barn från 1 år.
- Tänk igenom vad barnet dricker
Se till att barnet har tillgång till vatten om det är törstigt. Om du ökar mängden fibrer, som till exempel frukt och grönsaker så ge även lite mer att dricka eftersom fibrer binder vätska.
- Stimulera till fysisk aktivitet
Äldre barn uppmuntras att röra på sig mer för att få fart på tarmarna. Att leka ute, gå på simning eller gymnastik är bra.
- Lösande läkemedel
Om inget fungerar finns läkemedel mot svår och långvarig förstoppning. Ge aldrig avföringsmedel till barn under 7 år på egen hand. Kontakta istället BVC eller läkare för att få råd om lämpliga mediciner.
Apoteket svarar: Om problem i barnmagen
Hur håller jag mitt barns mage frisk och lugn?
Allmänna hälsoråd gäller också för ditt barn till stor del. Mycket frukt, grönsaker, vatten att dricka och fysisk aktivitet håller barnens mag-tarmsystem igång. Barn under två år bör dock inte få för mycket fullkornsprodukter då de kan få magknip, gaser, förstoppning eller diarré. Det är bättre att ge fibrer i form av frukt och grönsaker.
Regelbundna toalettvanor är ett annat bra tips. Tarmsystemet är ”programmerat” att sätta gång tarmtömning när vi har ätit, därför är det lättast att få barnen att uträtta sina behov då. Lär dem att försöka exempelvis efter frukost.
Var också uppmärksam på hur barnet reagerar om barnet äter något nytt. Födoämnesallergier kan vara en orsak till magproblem hos små barn.
Vad är normal avföring hos barn?
Barns avföring ser olika ut och kommer olika ofta beroende på ålder, vad de har ätit och hur mycket de rör på sig. Även arvet spelar in.
Barn som ammas:
Har mjuk, lös avföring. Utseendet kan variera från en salvliknande konsistens till fastare, torrare med små fröliknande klumpar. Färgen är gul till gulgrön och luktar mer surt än som regelrätt avföring som hos vuxna och äldre barn. Avföringen hos spädbarn kan komma en gång i veckan lika väl som åtta gånger om dagen. Går det lång tid kommer ofta ett stort lass. Ammande barn blir sällan förstoppade eftersom bröstmjölken är lösande.
Barn under ett år:
När fast mat introduceras blir också avföringen fastare, brunare och mer likt vuxnas avföring. Barn under ett år tömmer tarmen i regel cirka tre, fyra gånger om dagen. Men variationen är stor. Vissa tömmer tarmen med flera dagars mellanrum, andra runt sex gånger dagligen.
Barn över ett år:
Har ungefär samma avföringsvanor som vuxna och tömmer därmed tarmen allt från tre gånger om dagen till tre gånger i veckan utan att det är onormalt.
Vad gör jag om barnet får diarré?
Diarré är vanligare hos barn än hos vuxna och beror ofta på en virussmitta. Men diarré hos barn är också allvarligare då barn har mycket mindre kroppsvolym än vuxna och därför lätt blir uttorkade. Vätskeförlusten kan gå snabbt och vara direkt livshotande.
Barn under sex månader:
Barn som fortfarande bara ammas har naturligt lös avföring. Men kommer den oftare och är vattnigare bör du se upp och övervaka noga. Varningstecken för uttorkning är att barnet blir slött och inte kissar lika mycket. Amma som vanligt och kontakta vården vid misstanke om uttorkning.
Barn mellan sex månader och 3 år:
Amma som vanligt om du fortfarande gör det.
Om barnet också kräks – ge vätskeersättning, cirka en halv till en deciliter i timmen de 4-8 första timmarna. Ge ofta och lite, gärna en tesked var femte minut, då för stora mängder vätska kan reta magen och framkalla kräkning. Färdig vätskeersättning att lösa i vatten finns på Apoteket.
Ge flytande föda utan mjölk, exempelvis majsvälling.
Efter första dygnet kan du börja med fast föda även om diarrén är kvar.
Probiotika, nyttiga bakterier, kan hjälpa att normalisera barnets tarmflora fortare. På Apoteket finns Lactikids och Bifiform Minidroppar.
Barn över tre år:
Ge vätskeersättning första dygnet. Från 3 år finns vätskeersättning i form av brustabletter med olika fruktsmak, till exempel Apotekets Vätskeersättning.
Efter första dygnet kan du ge fast föda även om diarrén är kvar.
I övrigt som råden till barn 6 månader - 3 år.
När ska jag söka läkare?
Om barnet är under 6 månader (vänd dig till sjukvården direkt när symtomen börjar). Barnet visar sig vara trött och likgiltigt och inte har kissat på 6-7 timmar. Om barnet har mycket ont i magen, har blodig avföring eller har har feber över 39°c. Om barnet inte får behålla någon vätska, det vill säga har intensiva kräkningar och/eller diarréer. Om barnet får svår eller långvarig diarré av antibiotikabehandling. Eller får diarré och nyligen varit utomlands. Om barnet är mellan 6 månader och 2 år – ofta räcker telefonkontakt med sjukvården. Om barnet inte är bättre efter 1 dygn eller har diarré i mer än 3-4 dygn.
Hur vet jag om barnet är förstoppat?
Några vanliga tecken på förstoppning är:
Om barnet ogärna vill gå på toaletten eller pottan då det gör ont.
Ett annat tecken är om avföringen är hård, klumpig och torr.
Eller om barnet gråter eller kinkar vid toalettbesök.
Om barnet har småsprickor kring ändtarmsöppningen efter att hård avföring frestat på huden och om barnet har ont i magen.
Tyvärr räcker inte dessa punkter alltid för att säga om ett barn har förstoppning. Det är ingen lätt diagnos. Barnet kan till exempel få diarré när det är förstoppat en längre tid. Det beror på att ny avföring kan ta vägen förbi hårda avföringsklumpar i tarmen utan att klumparna följer med.
Förstoppning hos spädbarn:
Förekommer sällan om de ammas, men brukar märkas genom att barnet blir kinkigt och uppblåst samt att det kan gråta om det försöker krysta. Sök då alltid vård.
När ska jag söka läkare?
Om du misstänker att ditt barn är förstoppat ska du alltid kontakta vårdcentral, barnläkare eller BVC. Det ska du också göra om barnet har återkommande förstoppningar.
Hur behandlas förstoppning?
Spädbarn, 0-1 år:
Massage av magen kan hjälpa. Har barnet börjat med fast föda eller smakportioner kan man prova puré på katrinplommon eller aprikoser som är lösande. Även messmör kan fungera och kan blandas i gröt eller välling. Barn som ammas helt får sällan förstoppning, men sker det och avföringen kommer som små klumpar eller kulor ska du alltid söka vård.
Barn 1-3 år:
Ge lösande mat som katrinplommon, aprikoser, päron, messmör och kiwi. Linfrö och fullkorn kan även ges i måttliga mängder. Håll igen på stoppande mat som bananer, pannkaka, kokta morötter, ris, vit pasta och mycket mjölk, dock ej yoghurt.
Barn 3 år och uppåt:
Här fungerar samma åtgärder som för de yngre, men för lite äldre barn kan man också se till att de rör sig lite mer. Leker utomhus, får gå på simning, barngymnastik eller annan fysisk aktivitet. Precis som hos vuxna kan det sätta fart på tarmen. Apoteket har produkten Frukt & Fibrer Kids som innehåller fibrer som kan hjälpa magen att hålla igång.
Mitt barn har ont i magen – vad kan det vara?
Magont kan ha flera orsaker som infektioner, stress och förstoppning för att nämna några. Det kan också bero på födoämnesallergi.
Hos spädbarn är gaser och förstoppning vanliga orsaker till magknip. Magmassage kan hjälpa liksom att ge katrinplommonpuré om barnet är förstoppat. Vid spädbarnskolik kan man prova Minifom droppar mot gasbesvär.
Kontakta BVC för råd.
Sök läkare om:
Barnet har mycket ont, om knipet inte går över eller om det återkommer regelbundet. Kontakta alltid sjukvården om ett spädbarn skriker mycket.
Hur vet jag om barnet inte tål mjölk?
Problem med att dricka mjölk kan ha två orsaker: komjölksallergi och laktosintolerans.
Komjölksallergi:
Drabbar cirka 2 procent av alla barn, men hos över hälften växer det bort innan två, tre års ålder. Barnet kan reagera med symtom från hela kroppen, men vanligast är besvär från mag-tarmkanalen som diarré,kräkningar och ont i magen. Det är även vanligt med hudbesvär i form av nässelutslag som kommer omgående eller inom några timmar. En del får eksem, som oftast kommer dagen efter mjölkintaget.
Laktosintolerans:
Är ingen allergi utan en överkänslighet mot mjölksocker, laktos. Vanliga symtom hos drabbade barn är gaser, diarré och ont i magen.
Behandling?
Kontakta sjukvården om du misstänker att barnet har matallergi. Barn med komjölksallergi måste undvika mjölkprodukter helt, även mat där mjölk är en ingrediens. Barn med laktosintolerans kan däremot må bra genom att välja laktosfria produkter. De kan även klara att äta viss mängd mjölkprodukter med hjälp av receptfri medicin med laktas, det enzym som barnen saknar och som bryter ner mjölksocker i tarmen.
Läs mer om laktosintolerans
Hur yttrar sig glutenintolerans?
Celiaki som det också kallas är överkänslighet mot proteinet gluten som finns i sädesslagen vete, korn och råg. Hos barn med celiaki skadar gluten det så kallade tarmluddet i tarmväggen och gör att barnet inte kan ta upp näring ur maten lika bra.
Vanliga symtom hos små barn är:
Att de har lös avföring. Ett annat symtom är att de stannar i växten eller växer dåligt. De drabbas av kräkningar och ibland förstoppning. Barnet har putande mage och smala armar och ben. Äldre barn kan ha samma symtom men också trötthet, buksmärtor och blodbrist. Pubertetsutvecklingen kan försenas.
Behandlingen av celiaki består i glutenfri kost. Det kan vi på Apoteket hjälpa till med.
Starta dock ingen kostförändring innan barnet fått en korrekt diagnos med tarmundersökning hos läkare.
Läs mer om glutenintolerans