Tidningen Apoteket

Ballongmage

Ballongmage lindras med lugn och ro

Tidningen Apoteket Nr 3/2006

Känns magen uppsvälld när du ätit? Besväras du av gaser, förstoppning eller diarré? Här får du veta vad du kan göra för att slippa ” ballongmage”.

Ser ditt liv ut så här? På morgonen köper du kaffe och en smörgås på väg till jobbet. Sen blir det snabblunch vid datorn och lite godis eller en chokladkaka på eftermiddagen. Genast efter jobbet är det dags för träning. Sen köper du en pizza på hemvägen och äter framför tv:n. Hela dagen har du mer eller mindre besvärats av att magen känts uppsvullen och ”bubblig”.

Det är kanske inte så konstigt. A och O om man har problem med ”ballongmage” är nämligen att ha lugn och ro kring maten och att välja mat som man mår bra av.

Och tro inte att du är ensam – detta är en vanlig åkomma.

– Omkring 10-15 procent av västvärldens befolkning har det vi kallar känslig tarm, säger docent Daniel Schmidt, överläkare vid Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Det är ingen folksjukdom, men ett vanligt funktionsfel, som kallas IBS, det vill säga Irritable Bowel Syndrome. Både tjocktarmen och tunntarmen är påverkade, inte bara tjocktarmen, som man trodde tidigare när sjukdomen kallades colon irritabile.

Funktionell tarmsjukdom
IBS är en funktionell tarmsjukdom, det vill säga personer som har IBS har återkommande eller kroniska symtom från tarmkanalen, som inte kan förklaras av några förändringar som går att mäta med provtagning eller se i en undersökning. Symtomen är så typiska att man numera vet att det går bra att utifrån dem säga att en person lider av IBS.

Det finns kriterier som måste uppfyllas för att diagnosen IBS ska kunna ställas. Det räcker inte med att man känner sig uppblåst, utan tarmbesvären ska ha funnits en längre tid. Man måste förutom förstoppning eller diarré också ha smärtor eller obehag i buken av annat slag. Det kan vara att det bubblar och kör i magen, men de flesta har ont.

Fler symtom
Det finns ytterligare symtom som stöder diagnosen IBS. Ju fler symtom man har, desto troligare är det att man har IBS. Det kan vara avföring som ”harlortar” likaväl som lös eller vattnig avföring. Det är vanligt med slem i avföringen, och att det känns som om man inte riktigt blivit av med all avföring när man senast gick på toaletten. Svullen buk och en känsla av uppblåsthet har nästan alla. Däremot får det förstås inte finnas några alarmsymtom som till exempel blod i avföringen eller att man går ner i vikt utan att förstå orsaken.

– IBS brukar vara en säker diagnos som sällan behöver omprövas sedan man gjort en ordentlig utredning, säger Daniel Schmidt. Det är en kombination av buksmärtor och avföringsrubbning. Kvinnor får sjukdomen oftare än män, och besvären minskar med åldern hos båda könen. Och man behöver inte vara rädd att IBS ska gå över i en annan allvarlig sjukdom.

Det finns idag flera förklaringar till IBS. Ibland börjar besvären efter en maginfektion. Det finns också en ärftlighetsfaktor. Ofta har en förälder eller annan nära släkting samma symtom. Viss mat kan förvärra besvären. Hur man mår, hur man hanterar olika händelser i livet och vilket socialt nätverk man har, allt kan ha betydelse. Stress gör ofta besvären mer påtagliga.

– Typisk för sjukdomen är en ökad känslighet för signaler från mag-tarmkanalen. Det anses bero på att det så kallade nervimpulsfiltret mellan tarmen och hjärnan släpper igenom för många signaler. Man blir alltså varse signaler från mag-tarmkanalen på ett onormalt sätt, förklarar Daniel Schmidt.

Idag finns ingen enskild åtgärd eller medicin som hjälper mot alla dessa problem.

– Förklaring är det viktigaste, säger Daniel Schmidt. När personen förstår att det är ett funktionsfel, och att det inte finns några följdsjukdomar är det oftast lättare att lära sig att leva med sina besvär.

Behandla utifrån symtom
För dem som har mycket besvär finns IBS-skolor, till exempel på S:t Görans sjukhus och Ersta sjukhus i Stockholm och på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Då ingår förutom förklaringar även avslappningsövningar och beteendeterapi, där man får lära sig mer om sin kropp och sina reaktioner. Det underlättar också om man kan lära sig att acceptera sina symtom.

Kostråd är viktiga. Riksförbundet för mag- och tarmsjuka (www.magotarm.se) har en IBS-skola i cirkelform som de erbjuder runt om i landet.

Även om det inte finns någon specifik medicin för IBS kan man enligt Daniel Schmidt behandla de olika symtomen, och man brukar välja behandling utifrån det symtom som är dominerande för patienten.

Den som främst besväras av diarré kan ta en receptfri medicin med loperamid, till exempel Dimor, Imodium eller Loperamid.

Den som mest lider av förstoppning kan förutom fiberrik mat pröva läkemedel med fibrer, exempelvis Inolaxol, Lunelax eller Vi-Siblin. Det är dock viktigt att dosera rätt, och att långsamt öka dosen för att minska risken för gasbesvär, som är vanligt av dessa mediciner. Andra kan få hjälp av kramplösande mediciner som Papaverin eller Egazil. De är dock receptbelagda.

Antidepressiva läkemedel i låga doser* kan enligt Daniel Schmidt hjälpa, framför allt dem som har huvudsymtomet buksmärta. Inte för att sjukdomen beror på en depression, utan därför att medicinen ”tätar filtret” och släpper igenom färre signaler från tarmen till hjärnan.

Ny medicin på gång
För dem som främst lider av förstoppning är en ny medicin på gång. Den verkar genom att stimulera tarmrörelserna. På så vis påskyndas passagen genom tunn- och tjocktarm, vilket motverkar förstoppning. Dessutom har man funnit att smärtor och obehag i buken kan minska av medicinen. Medicinen är godkänd i många länder men ännu inte i Sverige. 

*Observera att dessa läkemedel inte är godkända för behandling av IBS. Det innebär att denna användning inte har granskats av Läkemedelsverket. I Sverige har läkare rätt att ordinera läkemedel utanför godkända användningsområden om det stöds av vetenskap och/eller beprövad erfarenhet.

Detta kännetecknar IBS 
  • ”ömtarmad” – ökad känslighet i tarmen, särskilt efter måltid
  • tarmen rör sig felaktigt, för mycket – diarré, för lite – förstoppning
  • magknip med krampliknande smärtor som ofta lättar vid tarmtömning
  • känsligare för stress
  • har svårt att göra sig av med gas i tarmen men bildar inte mer gas
  • kraftigare rörelsemönster i tarmen efter måltid – måste snabbt rusa till toaletten
  • ökad nervsignalöverföring mellan tarmen och hjärnan.
Symtom
  • färre än tre tarmtömningar per vecka
  • fler än tre tarmtömningar per dag
  • hård avföring (”harlortar”)
  • lös eller vattnig avföring
  • krystning vid tarmtömning
  • bråttom till toaletten vid tarmtömning
  • känsla av ofullständig tarmtömning
  • slem i avföringen
  • buksvullnad, känsla av uppblåsthet.
 

 

En orolig tarm behöver lugn och ro
– Har man en orolig tarm bör man äta regelbundet och ta det lugnt vid måltiderna.

Det säger dietisten Signe Andersson vid S:t Görans sjukhus.

Det är lätt att få problem med magen om man inte äter regelbundet. Tre huvudmål och 2-3 mellanmål utspridda över dagen bör den äta som har en känslig tarm, säger Signe Andersson.

Många med IBS blir uppsvullna om buken. De får följande råd av Signe Andersson:

  • försök undvika gasbildande födoämnen
  • tugga maten väl
  • ät långsamt
  • undvik tuggummi och kolsyrade drycker.

Kål, lök och bönor ger vanligtvis gaser. Även paprika, gurka och äpplen ger lätt gasbesvär. Råa grönsaker ger mer gas än kokta. Om man kokar kål eller bönor kan det ibland hjälpa om man häller bort det första kokvattnet sedan det kokat upp. Därefter häller man på nytt vatten och låter det sedan koka tills allt är klart.

Personer med IBS sätter ofta problemen i samband med maten. Det kan vara lätt att tro att ett enskilt livsmedel utlöser symtomen, menar Signe Andersson. Men så är det sällan och man bör vara försiktig så att man inte plockar bort för mycket i den vanliga maten.

Dessutom kan det vara svårt att veta vad man reagerar på, eftersom det tar tid innan maten brutits ned.

– Man kan reagera på mjölk även om man inte är laktosöverkänslig. Därför kan man pröva att ta bort all mjölk ur maten och se om man mår bättre.

Dra ner på mängden
Och även om man reagerar på vissa födoämnen bör man inte ta bort dem helt, utan dra ner på mängden. I stället kan man äta mer av följande som de flesta brukar må bra av:

  • potatis, ris och pasta
  • tomater, isbergssallad
  • morötter, både kokta och råa
  • broccoli, palsternacka, spenat
  • squash
  • bananer och andra skalade frukter
  • nyckelhålsmärkt bröd.

Kan pröva probiotika
– Vi rekommenderar också patienterna att pröva så kallad probiotika för att återställa en bra tarmflora, till exempel Proviva, Dofilus, Cultura, Verum hälsofil och andra liknande produkter, avslutar Signe Andersson.

Med probiotika menas kulturer av levande bakterier som anses kunna påverka tarmens bakterieflora i positiv riktning.

Det finns också naturläkemedel på apoteket som normaliserar tarmfloran, till exempel Bifolac, Docidus och Trevis.

Text Inga-Lisa Andersson