Innehåll:

1. Placeboeffekten - tankens makt över kroppen
2. Kemiska förändringar
3. En kraft att räkna med
4. Sanningsenlig information
5. Bemötandet viktigt
6. Positiv kraft
7. Ökat intresse inom vården

Placeboeffekten - tankens makt över kroppen

"Det är bara placeboeffekten." Så säger vi ibland om den osynliga kraft som kan få oss att må bättre av sockerpiller. Men placebo är inte så "bara". Det är i själva verket en viktig ingrediens i varje lyckad sjukdomsbehandling. Tillsammans med skickliga läkare och beprövade metoder eller mediciner hjälper den kroppens smärtstillande och läkande processer på traven.

– Placeboeffekten gör att ett plus ett blir tre, säger Martin Ingvar, som är professor i neurofysiologi vid Karolinska institutet och bland annat forskar på placebo.

Att tanken kan ha makt över kroppen på olika sätt är inget nytt, men under de senaste åren har Martin Ingvar och andra forskare kunnat visa vad som händer när förväntningar och känslor påverkar nerver, hormoner och immunsystem.

Kemiska förändringar

Det handlar om mätbara, kemiska förändringar i kroppen. Till exempel kan blotta tanken på något som engagerar oss öka halterna av vissa hormoner som kan påverka blodtrycket och immunsystemet. Med hjälp av så kallad PET-kamera som filmar blodflödet, har forskarna också kunnat se hur olika delar av hjärnan aktiveras av olika upplevelser.

Martin Ingvar har bland annat intresserat sig för hjärnans centrum för smärtlindring. I ett försök vid Karolinska institutet för några år sedan informerades nio frivilliga studenter om att de skulle prova ett smärtstillande medel. Först fick de utstå att en 48 grader varm metallplatta låg mot ena handens ovansida under en minut. Därefter fick de en spruta med smärtstillande och experimentet gjordes om. En vecka senare skulle två nya medel provas enligt samma metod. Vad studenterna inte visste var att den ena sprutan i själva verket innehöll vanlig koksaltlösning.

En kraft att räkna med

Kamerabilderna av försökspersonernas hjärnor visade att oavsett om de fick äkta smärtstillande eller placebo – koksaltlösningen – ökade aktiviteten i hjärnans centrum för smärtlindring jämfört med när de inte fick någon spruta alls. Bilderna kunde också visa hur båda sprutorna aktiverade en sorts "grindvakter" i hjärnstammen, som dämpar smärtimpulserna in till hjärnan. Åtta av de nio studenterna tyckte att sprutan med koksalt lindrade märkbart mer än när de inte fick någon behandling alls.

– Ensam är placeboeffekten ganska svag, säger Martin Ingvar. Det är tillsammans med en verksam medicin som den blir en kraft att räkna med. Kroppen märker ganska fort om läkemedlet inte alls hjälper, och när vi tvivlar försvinner effekten.

Ordet placebo är latin och betyder "jag ska göra gott" eller "jag ska behaga". Ordet återfinns i den medeltida psalmen Placebo Domino in regione vivorum (Jag ska behaga Herren i de levandes land).

– Psalmen ingick i en gudstjänst som var tänkt att underlätta den dödes passage till himmelriket. Det faktum att psalmen sjöngs av främlingar mot betalning har förmodligen gett upphov till att ordet placebo länge hade en innebörd av tomt smicker, berättar Karin Johannisson, som är professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala och har skrivit om placeboeffekten ur ett historiskt och kulturellt perspektiv.

Även om begreppet placebo inte verkar ha använts inom medicinen förrän på 1900-talet, är effekten lika gammal som läkekonsten. Medicinalhistorien är full av exempel på tveksamma behandlingar som åderlåtning, handpåläggning och magnetiska seanser. Så länge både den sjuke och den läkekunnige hade förtroende för metoderna kunde de ändå ha en viss positiv verkan.

Sanningsenlig information

Inom dagens sjukvård ska alla behandlingar bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, och patienterna har rätt att få sanningsenlig information. Därför är det inte tillåtet att ge overksamma läkemedel och hoppas att placeboeffekten ska göra människor friska.

Ändå betalar svenskarna årligen miljoner kronor för terapier och produkter som till stor del saknar bevisad effekt, menar Martin Ingvar. Ofta är tjänsterna och preparaten dessutom dyra.

– Det finns en koppling mellan pris och placeboeffekt. Ju dyrare preparaten är desto mer tror vi på dem.

Men Martin Ingvar vill framhålla något som många som arbetar med alternativa terapier verkligen är bra på.

– De får människor att känna sig omhändertagna. Och den som känner sig omhändertagen mår bättre och får ett starkare immunsystem. Här kan vi vanliga läkare lära oss något.

Bemötandet viktigt

En svensk undersökning visar hur viktigt det är att ge patienter ett bra bemötande. På en vårdcentral fick en grupp patienter som sökte hjälp för halsfluss ett vänligt mottagande, gott om tid med läkaren och mycket information. En annan grupp möttes av jäktad och oartig personal. Båda grupperna fick samma medicin. Två dagar senare mådde patienterna i den vänligt bemötta gruppen betydligt bättre än de övriga. Bara det faktum att man får träffa en läkare kan ha effekter på kroppen. Både positiva och negativa.

Ett italienskt och ett schweiziskt försök visar att patienter kan få snabbare hjärtslag och högre blodtryck när en läkare undersöker dem än när en sköterska gör det. I den ena studien fick patienterna också själva mäta sitt blodtryck hemma. Det var då betydligt lägre än när det mättes av personalen på sjukhuset.

Medicinens färg och form är annat som kan spela in. I en amerikansk undersökning uppfattade försökspersonerna vita tabletter som de bästa smärtlindrarna, mörkt röda och gråa som de mest lugnande och gula och orange som stimulerande. I andra delar av världen kan färgerna ha annorlunda innebörd. Vidare anses en kapsel oftast vara mer verksam än en tablett, medan de högsta förväntningarna ställs till sprutor. Ju mer ont de gör, desto mer hjälper de tycks vi tro.

En seglivad missuppfattning är att olika personlighetstyper är olika mottagliga för placebo. Den avfärdar Martin Ingvar bestämt. Däremot kan olika omständigheter i livet påverka.

– Den som är vid gott mod och har mycket social samvaro med andra människor har större chans att bli frisk än den som är ensam och känner hopplöshet.

Positiv kraft

Därför är det också läkande att vara förvissad om att vården man får är bra. Säkert utförda rutiner, vita rockar och fina titlar på namnbrickor fungerar som placebo.

På motsvarande sätt kan läkare som uppträder osäkert eller som inte tror på behandlingen fungera som anti-placebo eller nocebo som det också heter. Nocebo kommer också från latinet och betyder "jag kommer att skada" och är motsatsen till placebo. Noceboeffekten kan skapa negativa förväntningar och ha inflytande på hur en patient återhämtar sig.

Att det finns en positiv så kallad förväntanseffekt som läkare kan förmedla till patienter är något man har känt till länge. Förmodligen lika länge som det har funnits läkekunniga. På 1800-talet diskuterades hur läkare borde inge förtroende och utstråla empati i mötet med patienten. Vid förra sekelskiftet talades det om att väcka patientens vilja och självläkande kraft. Drottning Viktorias livläkare Axel Munthe, som också var en internationellt känd författare, förordade vikten av att vara tillgänglig, att lyssna och att beröra.

Vid samma tid gjordes stora genombrott inom medicinen, och under 1900-talet fick vi vetenskapligt utvärderade metoder och läkemedel. När ordet placeboeffekt, först efter andra världskriget, dyker upp i den medicinska litteraturen står det för något som stör forskningen. Hur ska man vara säker på att ett nytt läkemedel fungerar om patientens blotta förväntningar kan göra gott? Lösningen blev att ge hälften av försökspersonerna riktig medicin och andra hälften placebo, alltså låtsasmedicin. Genom att ingen, inte ens de som utför försöken, vet vilken grupp de olika patienterna tillhör kan man neutralisera placeboeffektens inverkan på resultatet. Den här metoden kallas dubbelblind.

Ökat intresse inom vården

Först vid 1900-talets slut började man på allvar intressera sig för placeboeffekten som något positivt att dra nytta av. Martin Ingvar tycker att placeboeffekten alltjämt ofta ses som ett problem inom forskningen. Som något oberäkneligt som är svårt att väga och mäta.

Men han upplever också att intresset för placebo och dess motsats nocebo ökar inom vården, vilket kan spara både lidande och pengar. Särskilt i tider av nedskärningar och effektiviseringar.

– Systemet får inte slimmas så mycket att det blir ovänligt och omänskligt. Då motverkar sjukvården sitt syfte. Inte nog med att man kan gå miste om placebons positiva effekter, man kan också tillföra patienten negativa noceboeffekter.

Text: Malin Avenius