Så fungerar blodtrycket
Blodet pumpas runt i din kropp för att ge syre och näring till alla organ. För att nå ända ut i de minsta kärlen krävs ett visst tryck. Trycket bestäms av hjärtats sammandragningar, dina njurar och de små blodkärlen. Ju snabbare hjärtat slår och ju större mängd blod det pumpar runt, desto högre blir ditt blodtryck. Det påverkas också av hur mycket motstånd blodet möter. Ju mer kärlen dras ihop, desto högre blodtryck.
Njurarna påverkar
Även njurarna påverkar blodtrycket. Där regleras hur mycket vätska som kommer ut ur kroppen i form av urin. Blodtrycket blir högre om mängden vätska som stannar kvar i kroppen ökar. Dessutom frisätts i njurarna ett kraftigt kärlsammandragande ämne, angiotensin II, till exempel när kroppen utsätts för stress. När kärlen dras ihop ökar blodtrycket.
Blodtrycket visar två lägen
Blodtrycket anges med två tal, till exempel 130/70 mm Hg (man säger då 130 över 70). Hg är den kemiska beteckningen för kvicksilver som brukar användas för att mäta tryck. Den första och högsta siffran anger trycket i blodkärlen när ditt hjärta pumpar. Det kallas systoliskt blodtryck. Den andra och lägsta siffran anger trycket mellan slagen när hjärtat vilar. Det kallas diastoliskt blodtryck.